Om ni undrar ifall jag har öppnat resväskan vädrat ur den och börjat vika in plagg för plagg så är svaret Nej.
Men jag ska, jag ska, jag ska tjatar jag tillräckligt länge på mig själv så får jag så dåligt samvete tillslut att väskan åker fram. Vet hur det brukar bli, hur det kommer att bli imorgon kväll/natt så kommer Pelle och jag att irra runt som två yra höns och inte hitta en pinal som man måste ha med.
Känner mig själv såpass och alla andra som känner mig kommer att nicka med ett leende på läpparna och sucka lite lätt.
Jaha
Det är ju sån jag är
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar