Hjulen på bussen dom går runt,runt,runt

Ja så var vi här och nu undrar jag bara hur man omöjligt ska lyckas ta sig ur den onda spiralen.
Det verkar ju aldrig ta slut.
Visst pratar jag om förkylningstider.
Först låg tre-åringen i hosta och feber, sen var det mamman, sen var det mamman igen, sen var det pappan och nu i helgen var det dags för tre-åringen IGEN.

Hela gatan består utav småbarns föräldrar så det enda vi pratar om när vi hämtar tidningen på morgonen är vem som insjuknat och vem som har tillfrisknat.
Det senare alternativet är dock väldigt sällsynt.

Jag tror att livet skulle underlätta lite om solen kunde få tummen ur och visa sig lite mer....