Så gick ju natten och Äntligen slog den över till dagsljus men bara för att jag längtade så mycke att gårdagen skulle ta slut. Fick jag ju ägna ex antal timmar med att räkna får och dylikt innan ögonen slog igen och precis när sömnen började falla på ökade stressen över att Wilda snart skulle vakna och ha mat.
Jag vet i dessa situationer ska man inte tänka
Shit snart måste jag upp
Utan i stället ska man tänka
Gud vad skönt att få sova
Men lika fan ligger man och tänker shit snart ska jag upp och adrenalinet börjar sakta men säkert pumpa igång...
På morgonen skulle vi göra oss iordning för att åka bort till Malin och Olivia, då kom Märta och jag på den brilijanta iden att vi skulle gå bort dit.
Redo för avgång lägger Wilda en sån jävla bajsladdning så det var bara av med kläderna, under tiden hann hon även lägga en laddning på skötbordet. Samtidigt springer Joppe in i badrummet snor åt sig ett av mina använda sura amningsinlägg.
Jag i egen hög person svabbar av ungen lite snabbt sen rusar jag efter Joppe med en naken Wilda över axeln.
Sliter åt mig ilägget och slänger det med buller och bang i spotunnan.
Sen drar vi på oss lite rena kläder och susar iväg sena som vanligt.
Hinner hem till Märta och montera ihop vagnen sen powerwalkar vi igenom den hala, blöta slaskiga terrängen. Ungarna flyger hit och dit upp och ner i på den guppiga vägen och för att inte tala om dom gånger vi råkar köra in i varandra.
Men som barnmorskan säger spädbarn är rätt så mjuka =)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar