Joppe må ha missuppfattat hela grejen med att vara en fågelhund.
Han har en viss förmåga att springa efter fåglarna men att inte se sin begränsning utan följa efter dom vart dom än landar. Oftast brukar det vara i buskarna så då tar Joppe sig själv i kragen och klättar efter. Jag undrar bara när det ska gå upp ett liljeholmens för honom att han lär inte komma åt några pippisar då han sitter fast i en buske. Men jag säger som hundinstruktören sa när vi påpekade att Joppe var ett hopplöst fall.
Nej då sa hon han är bara väldigt omogen och ofokuserad.
No shit Sherlock
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar