Att vara en dålig förälder

Wilda hade rethosta.
Den kom om natten och ville inte riktigt ge med sig.
Jag bad mannen i huset köra förbi apoteket och köpa med sig hostmedicin hem.

När treåringen väl skulle lägga sig hämtade mamman flaskan.
Vred om korken och kände hur minnen från barndomen välde fram när lukten slog emot mitt känsliga sinne.
"Å fy fan" utbrast pedagogen samtidigt som hon hällde upp det flytande innehållet på en sked.
Treåringen rynkade pannan och tittade skeptiskt på mamman som försökte sig på ett ansträngt leende.
"JO ta nu det här så slipper du hosta inatt"
Wilda luktar på föremålet och öppnar sakta munnen.
Sen rycker jag åt mig skeden.
"NÄ den här skiten kan du inte dricka!" 
Jag slänger det som skulle förhindra och förbättra en natts sömn för mitt barn, men tro mig det är inte så att hon misstycker.

Jag vet jag ska vara ansvarstagande förälder och en förebild för mina barn.
MEN nån gräns måste det ju finnas.

Om det nu hade blivit pengar över

Så hade treåringen passat så bra i dessa kläder.





Hennes bror hade nog valt dessa plagg.
Även om jag flaggar  för second hand så kan man inte låta bli att älska POP vårkollektion

Så förstör du en Lördagskväll

Betala räkningar

När bubblan spricker

Första tiden hemma med en pjurfärsk liten bebis går man lätt in i en bubbla.
Där snurrar allt som har med mat, sova. hämta, lämna på dagis, äta,äta, försöka få en blund, laga maten och gå med hundar att göra.
Det är ungefär vad man kan ta in under första tiden.
Sen går tiden och man känner att det börjar spritta lite i benen.
Man tar en kaffe på stan.
Träffar vänner.
Börjar träna.
Så helt plötsligt så här femmånader senare så blev tiden knapp.
Förutom allt annat som har med vardagen att göra har mamman även lyckats pricka in verka kor.
Våren kommer snabbare än blixten Mc Queen och snart ska korna ut på sommarbete.
Då får ju hon som verkar korna se till att dom är fina i fötterna.
Under tiden får pappan i hemmet dra runt på barnen, ICA kassarna och veckoplaneringen.

Den uppbyggda bubblan sprack och tiden började genast springa ifatt och bita en i röven.

Men jag ska inte klaga jag tycker om att dra igång fräsen, skita ner mig och lukta som en man.
För att nästa dag känna en nära döden upplevelse på ett CrossFit pass.

Det är dess små stunder som behövs för att jag ska känna mig lite mera mänsklig och inte bara en Nej sägande tvåbarns mamma.

Det verkar ligga i släkten

Jag var av en händelse nån minut sen till hämtningen idag:
Så jag sladdade in och parkerade bilen.
Rusade in på gården och möttes upp av min dotter.
"Hej,hej haralltgåttbraOKdååkervihem"
Jag springer bort mot en hög med väskor som ligger på trappen och sliter åt mig den vinröda "Kånken Mini"
Slänger upp treåringen på axlarna och springer bort till bilen där Rasmus sitter och sover.

Väl hemma hänger jag upp väskan.
Tyckte att den kändes lite väl lätt efter en utflyktsdag å va ren den var??
Börjar ana oråd
Kikar in i väskan och läser "Hilding" på namnlappen.

Ehe det ligger visst i släktet det här med att tjuva.
Men det låter lite värre när det är treåringen som kommer lämna tillbaka väskan till den rättmätiga ägaren och utbrista.
"Det var mamma som tog den"

Vart tog den tiden vägen??

Ni vet när man känner två mjuka bebishänder som smeker så lätt över kinden.
Hur dom trevar sig fram, gosar sig in i håret och skrattas så lätt.
Den tiden måste jag nog påstå var allt för kort.

Nu känner man hur två små knubbiga händer som trevar sig fram söker och finner en mammas näsa.
Tar ett jävla tag och vägrar släppa.
Mamman som i just detta nu uttropar "AJ" och slås av tanken varför klippte jag inte hans naglar igår.
Men han håller stadigt tag blir triggad utav hurra ropet och skrattar hårt och bestämt.

Nöjd över sin triumf.
Å då har jag inte ens förklarat hur det låter när han tar ett grabbatag om storasysters rufsiga lockar.

I svagt dagsljus kan man nästan se dom små djävulshornen växa ut.

Helgen som gick

 

Vi lyxade till det med att gå en runda i "saluhallen"

Sen fortsatte vi helgen med grillpremiär med familjen från Hossmo.
 Långpromenad.
Ja förutom mamman och bebisen som tog en Powernap på två timmar.
Krattade upp höstens löv (tydligen blåste dom inte bort i stormen)
Körde en runda till tippen.
Ätit pannkakor.
Lärt Rasmus nya partytrick

Det som återstår är dricka te och kolla på film.
Sen måste mamman ställa timern på tre minuter och  lägga sig i solariet

Annars mår du

Lagom är bäst

Just nu är det en fröjd att åka och handla med en treåring.
Även om det är fredag eller lördag.
Jag säger att vi ska ha fredagsmys och hon får välja mellan chips och nötter.
Hon väljer nötter.
Det är lördag jag säger att hon får välja en klubba.
Vi går in i en godisaffär hon ser sig omkring och utbrister.
"Här är bara massa godis, jag vill ju ha min klubba!"
Vi var dom enda som stod med tre klubbor i en godisaffär.

Jag har alltid försökt att tona ner sockerhysterin.
Nått sött och gott är den enda smaken som människan föds med att tycka om.
Självklart serveras det lördagsgodis på Halmvägen om nu treåringen kommer på att det är lördag.

En tablettask eller en klubba räcker gott och väl till en treåring.
Det är ju bara vi vuxna som bygg upp en högre sockertolerans som tycker att det är lite fjuttigt med en ynka tablettask.
Lagom är bäst och som sagt just nu har vi hittat en väldigt bra balans.
Den kan vara reviderad och förstörd redan till nästa fredagsmys sånt vet man aldrig.

Å den välmående femmånaders han kan se fram emot att få sin första sockerchock på ett årsdagen. Då serveras det tårta
Innan dess är det noll tolerans

Återhämtning

När man har fått sprutor så känns det alltid lite bättre att sitta hos syrran och kolla på "Barbie"

Har ni hört den förut

Så kom vi hem från förskolan.
Wilda hade kvar sitt humör från morgonen.
Hon slevade i sig jordgubbskräm.
Stannade upp och sa att hon hade ont i magen.
Sen sprang hon in och spydde på toaletten.

Vi uteslöt maginfluensa ganska snabbt då hon efter tio minuter var hungrig och smällde i sig ett knäckebröd och två bananer.
Nu inväntar vi bara febern, dom brukar ligga hand i hand med varandra.

Jag känner verkligen att jag har haft en toppendag..

Ibland får jag känslan, skjut mig.

Det blev tisdag.
Han fick sin 5 månaders spruta.
Han blev sittande i mitt knä resten av dagen.
Å natten.
Jag la han nära,nära sen fick jag vagga,vagga i med nappen, vagga,vagga
Så pågick natten.
05:30 hör jag inifrån treåringens rum
"Mamma"
Jag låtsades som om jag inte hörde i hopp om att hon skulle somna om och så fortsatte jag vagga,vagga i med nappen.
Efter tio minuter ger jag upp
"MAMMA,mamma,mamma,MAMMA!!"
Jag tar med henne upp hon vill kolla på bompa (som inte ens har börjat)
Jag sätter på teven som visar något humor program på 3:an
Hon får ett psykbryt över att det inte är BARNKANALEN!
Jag biter mig i tungan och svär över att hon fått överta sin faders dåliga morgonhumör i direktstigande led.
Sen får jag springa ner för nu har Rasmus vaknat.
Jag börjar om
Vagga, vagga, puss på kinden.
Wilda kommer ner hon vill se på film eftersom det inte ens var nån bompa
Så fortsätter morgonen
Jag försöker få en blund samtidigt som jag försöker få femmånaders att somna.
Under tiden sitter treåringen bredvid och citerar hela filmen i mitt öra.
Ibland hummar jag och sjunger med så hon inte ska tro att jag sover.

Till frukost serverades gårdagens pizza.
Hon fick borsta tänderna själv.
Sen lämnade vi av henne på förskolan åkte hem, bäddade ner oss i sängen och tryckte igång sommarpratarna i P1.

Vissa dagar känner man sig mer eller mindre mindfuckad

Därför Älskar jag treåringar

Wilda har bestämt att hon ska gifta sig med sin killkompis.
Sen ska dom leva i alla sina dagar (lyckliga verkar ha gått förbi henne)
Men först ska hon bara hitta en rosa klänning.

Under tiden blir hennes vän informerad om situationen och nu är då frågan vilken klädkod som gällde för honom.
Klänning eller skjorta
Självklart valde han klänning.

Jag älskar treåringar att dom bara är, gör och skiter fullständigt i mallen.
Dom skapar sig en egen.

Varje Lördag samma sak

Wilda vaknar och konstaterar snabbt att det är LÖRDAG!
Då får man handla godis.
VI åker till affären för att handla.
Hon börjar med ens plocka åt sig en påse.

Jag chansar och säger att antingen får hon plocka en egen påse med godis, eller får hon en tablettask.
Hon lägger tillbaka påsen utan att tveka.
"Då vill  jag ha en tablettask"

Sen väljer hon en ask med Pim, pim och lördagen är räddad!

Det är i sådana här situationer jag känner mig stolt och lite lättad över att den kommande sockerchocken kommer bli minimal.

En evighetsmaskin

Jag är så trött på det dagliga plockandet.
Det känns som att det är ett evighetsjobb som aldrig tar slut.
Man plockar och plockar tills man gått vilse i sitt eget hus och står med saker i famnen, som man för länge sen glömt bort vart dom hör hemma.
Man vet inte ens vems sakerna är!
Voila en ljusstake från74 hur kom den hit?
Känslan över att skjuta bort föremålen framför sig så att man ska slippa se dom.
Man förflyttar bara prylarna från rum till rum i stället för att rensa upp, slänga ut eller stuva undan skiten.
Tillslut har jag pressat ner allt i garderoben eller skjutit in det under sängen.
I hopp om vadå??
Att jag aldrig mer ska behöva öppna garderoben och byta kläder.
Eller att den som dammsuger ska missa platsen under sängen....

Hej Agda 80 här

Jag tyckte att min kropp behövde lite puls och adrenalin.
Så jag anmälde mig till "Cross fits mom"

Efter första passet satte jag mig i bilen med känslan av att dagens frukost skulle komma upp.
Dagen efter tog jag mig med nöd och näppe upp ur sängen.
Så ser det nu ut efter varje tisdag och torsdag.
Jag tar i från tårna, känner blodsmak i munnen och bara hoppas att jag ska överleva!
Jag kommer hem och spelar död en timme eller tills klockan ringer och jag måste hämta treåringen på förskolan.
Dagen efter stapplar jag mig upp och känner mig som Agda 80.

Vad mer kan jag säga än att JAG ÄSKART

Den ljuva vardagen

 

20 minuter innan mannen kommer hem från jobbet försöker mamman överleva det dagliga kaoset.

Hon försöker slänga ihop en spenatsoppa.

Under tiden hinner treåringen för tredje gången i ordningen välta ut alla pärlor.

 

Möblera om

 

Sno ett ägg och som skulle serveras till soppan.

Gömma Rasmus napp.

Springa fort och falla raklång två gånger, komma gråtandes ut i köket och be om plåster.

Som är slut för länge sen.

 

Sen kom pappan hem och lugnet infann sig.

När man får oväntat besök

När man står mitt i vardagen, rör runt i sina kastruller och ens bästa vän ringer och undrar om man är hemma. Hon som antingen är i Skellefteå och pluggar, eller i Malmö och jobbar eller i Oskarshamn och hälsar på familjen.

"För jag kör förbi dig nu"

Det är spontant, oväntat och så välkommet besök!!

Hon han bara komma in och jag hann bara säga "Hej"
Sen kom treåringen.
"Kom med in på mitt rum"

I denna familjen får man hela paketet på en gång, två barn i knät, en och annan kopp kaffe, hundar som vill ha uppmärksamhet och vandrande dammråttor.

Hon ljuger så dåligt

Treåringen och jag kommer hem från förskolan.
Hon sparkar av sig skorna och mitt på fötterna sitter ett par rosa "Hello Kitty" strumpor med glitter på.
Och jag kan garantera att varken jag eller mannen har införskaffat dom.
Wilda tittar upp på mig
"Det är mina strumpor, INTE Elsas"

Näe visst säger du det.
Hon må vara dålig på att ljuga men det gör det så mycket lättare för mig att lämna tillbaka stöldgodset till dess rättmätiga ägare.

Så sitter vi här igen

Han lyckades somna om.
Hon vaknade till satte sig upp med ett ryck och utbrast
"Bebisen är du VAKEN"
Yes indeed

Så nu sitter vi alltså här igen.
Hon och han och den ofrivilliga mamman.

Han har en dålig vana

Han gör som i vanlig ordning.
Vaknar klockan 05:00
Får sig ett mål mat en ny blöja och en gosig filt.
Mamman försöker att få honom somna om förgäves.
Han hinner inse det fakta alldeles för tidigt att hans äldre syster ligger 30cm ifrån honom.
Han stäcker ut sina händer och försöker om och om igen rulla runt bland kuddhavet, få tag på dom blonda lockarna och dra dom till sig.
Men icke
Han varken når eller lyckas ta sig framåt.
Misslyckadet är ett fakta så istället för att ge upp och somna om ger han ifrån sig ett avgrundsvrål.

Behöver jag säga att resten av familjen slutade att sova...
Mission complete

Det bästa är inte gästerna utan resterna

 

Ni vet känslan när man precis har slängt in en 2 kilos karre i ugnen som ska ligga och gotta till sig tills middagsgästerna kommer.

 

Sen får man ett sms att dom är sjuka!

Å vem fan ska nu äta upp den pullade grisen??

Nog att mannen gillar kött men 2 kilo.

 

Men vi dukade med finporslinet och alla höll sams.

Sen får vi äta resten under veckan som kommer.

"Ska du sola eller knulla"

Som Persbrandt sa i Beck.
Men det är en omöjlig lösning för mig att ta mig in till Kalmar sjukhus tre dagar i veckan för att gå  på solbehandling.
Men tusen tack för att jag som alla andra betalar skatt.
Jag fick kånka med mig ett hem.
Det kostar 50 kr i månaden att hyra.
Hur ska det gå med den ljuva hushållsekonomin?

Men, men hemma i gästrummet står det nu på plats.
Man värmer upp det i tre minuter.
Smörjer in hela kroppen från topp till tå.
Lägger sig till rätta, skyddsglasögon på och sen drar dom värmande strålarna igång.
I 30 sekunder sen vänder man sig och pressar ytterligare 30 sekunder.

Så nej det är inte så att jag kommer kunna gå igenom denna läkande process med en strålande solariebränna.
Pelle tyckte vi kunde börja hyra ut övervåningen som spa och behandlingsbad.
Bara man inte är för kräsen och kan tänka sig att dela badkaret med diverse badankor och badskum.
Å kanske även en treåring som mer än gärna sitter vid sidan om och berättar dagens händelser.
Så som när mamman blev arg, när pappan satt på dass, när hunden rymde och mamma skrek "FAN".

Jovars jag ser hela situationen framför mig

Ni vet hjulen på bussen

Som har gått runt,runt,runt med diverse sjukdomar och aldrig riktigt blivit bra.
När  mamman i fråga fått feber om och om igen.
Tagit prover på mvc, vårdcentralen och allt visar toppen,toppen.
Under tiden blommar mammans kroniska hudsjukdom ut så hon inte bara mår som en påse skit, hon ser även ut som en.

Tillslut blev hon skickad till Hud kliniken på Kalmar lasarett.
Tog fler prover.
Två dagar senare ringer dom med provsvaren,
Det var inte bara en trött småbarnsförälder.
Det var en halsinfektion( streptockocker) som behövde sig en omgång penicillin för att få rätsida på slagskeppet.

Så nu återstår bara solbehandling tre dagar i veckan,  och kortison så ska vi nog få bukt med resten av skiten också.

Det var han som började

Vi hade så bra fungerande läggningsrutiner för treåringen.
Först är det bompa, sen är det tandborste följt av pyjamas, läsa en bok och sjunga en sång.
Sen var det God natt, puss på pannan och släcka lampan.

Mitt i denna rutin freakar mannen ur.
Berättar en saga ur tomma intet.
Och nu ingår detta i våran läggningsrutiner.
Jag försökte att berätta en och samma om och om igen.
"Rödluvan och vargen"
Det gick ett tag tills hon fick lite luft under vingarna och kläcker ur sig mitt i första meningen "Det var en gång"
"NEJ! berätta om en prinsessa, rosa slott och rosa monster"

Varje kväll samma sak fast nu har hon tagit över ordet.
Det är hon som ger mig verktygen och jag som ska leverera en ny saga.
Uppnår den inte hennes förväntningar så brukar hon bryta mitt i.
"NEJ,nej berätta om  rosa godis"
Det är mycket rosa just nu

Så nu hoppas jag inte att pappa Pelle behöver ha mer utlopp för sin kreativa sida.

När man talar över huvudet

Å säger till allt och alla att man har en lite lyxbebis som nöjer sig med att ligga på golvet, dregla och inte alls bryr sig om att snurra runt.
Då tog det bara några timmar sen tog han sats.
Snurrade två varv och i sitt inre gjorde han ett stort "FUCK YOU" åt sin mamma.

Mamman snöade in på tårtor

Det började så bra

 

Finklädd och fluga dagen till ära

 

Sen åkte plaggen ju längre dagen gick, tillslut var det bara en body och ett par knubbiga lår som stack fram.

Och massa av famnar att sitta i.

 

Resten utav barnaskaran roade sig med mammans gamla ånglok.

Han fick ett namn, då var det Kalas

 

Rasmus, Pelle  Carlsson

Eller fick och fick det var ju bara att få tummen ur och skicka in pappret till skatteverket.

 

 

 

 

Fast det verkade gå han obemärkt förbi.

Att huset var fullt med nära och kära.

Att det serverades paj och tårta

Roligast var nog den rosa muggen och present pappret, med tanke på att han sov sig igenom paketöppningen.

 

Nu ligger vi utslagna i soffan och tackar så mycket för all hjälp under dagens gång!