Med spyhinken i högsta hugg

I Söndags hade vi eftermiddagen bokad.
Familjen från Kulltorp skulle komma hit och grilla.
Det var evigheter sen vi träffades, men nu så Finally
En timme innan familjen ska anlända spyr Wilda ner soffan, sig själv och lite på mamman också.
Vi försöker förneka det som just hände
"Hon hade nog bara satt nått i halsen"
Vi tryckte i det arma barnet lite fil, väntade och nickade.
"Jodå det var nog bara....."
BLaff¨
Längre kom vi inte i meningen innan Wilda spydde ner sig igen.
Vi fick ringa och avboka.
"Jovisst magiinfluensa,tredje gången iår"
Det var bara början...

Efter två dygn hade Wilda spytt ner ALLT, om och om igen.
Hon fick inte ens behålla H2O
Vi fick hårdra ransonen.
Gå upp varanan timme ge fyra teskedar blåbärssoppa, försöka få det hungriga, skrikande barnet att somna om.
And so on...
Tredje dagen,natten kunde hon för första gången få smaka på lite brödsmulor.
Samma dag som pappan fyllde år.
Han hittade oss sovandes på soffan, vi sjöng falskt och med ögonen i kors sen åkte han till jobbet.
Vi somnade om.

Nu börjar vi se ljuset i tunneln
Men vägen dit va ett rent helvete.
För att inte tala om det enorma tvättberget som vi fick på köpet.