En efter en så åker dom ut.
Självklart pratar jag om mina damer, kossorna.
I samma takt som djuren åker ut ska dom nya hagarna upp.
Annika och jag försöker spara tid, vara effektiva så vi småspringer.
Vi springer fram och tillbaka, stängelsstolpar hit,eltråd dit.
Tiden och "dagens att göra lista" tar aldrig slut.
Häromdagen ringde chiefen
"Så bråttom är det ju inte att ni ska behöva springa på jobbet"
Hon hade kört förbi när vi irrade runt och satte nya fållor.
Hehe vi småskrattar lite sen vänder vi på klacken och går istället(så fort dom små benen bär)
Jag vet det låter som ett helvete, men belöningen är att få tömma ladugårdarna och se dom vackra varelserna skutta iväg av livsglädje.
Det räcker för att vi ska fortsätta våran hetsjakt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar