Jag skapar Ångest

Min mamma brukar alltid säga till mig
- Stackars Per Carlsson, han har det inte lätt

Förstår till viss del poängen.
Exempel
När vi sitter ett helt gäng och pratar framtid så vräker alltid jag ur mig.
- VI ska ha minst två barn, max fyra
Pelles blick börjar flacka och jag kan tydligt se hur han börjar närma sig en panikångest attack. Men jag maler på
- Det ska vara en Wilda och en Hedda och en Rasmus och en Harry, sen far jag iväg på dom rosa molnen och ler nöjt.
Då brukar alltid utbrista lite fint men en aning betsämt
- MEN! Vi börjar med ett.
Då rycker han undan den puderosa mattan för mig och jag kommer tillbaka till verkligheten.
- Ja självklart vi börjar med ett, vem vet man kanske bara kan få ett. Säger jag alltid för att inte skrämma iväg karlen.
Men sen spånar jag vidare på att kan man inte få fler barn så finns det många ungar i detta avlånga land som drömmer om lite kärlek och trygghet, för att inte tala om hela VÄRLDEN.
Pelle slår sig för pannan sen går han därifrån, kvar sitter jag en aning uppspelt när jag nu målat upp våran framtid...

Så ja mamma jag förstår nog vad du menar