Till förnedringens botten

Vareviga ensamma stund jag kan få med min vakna tremånaders händer alltid samma sak.
Jag försöker med konstens alla regler att få honom att skratta, le eller åtminstone dra på smilbanden.
Leker tittut, gör höga och låga pruttljud ja kort och gott jag kryper längre och längre ner på förnedringens botten.
ALLT för att han ska tycka att jag är så mycket mer än bara ett par vandrande mjölkpaket!
Å visst händer det efter mycket om och men så kommer det.
Ett litet fniss så att den jobbiga kärringen ska sluta någon gång.
Leave me alone står det stämplat i pannan.

Sen hämtar vi syrran på förskolan.
Vi hinner knappt komma innanför trösklen innan hon far fram in your face och skriker han rätt i örat, samtidigt som hon drar han i armarna och släpper så hela babysittern hoppar till.
HAN skrattar så han kiknar.
VA FAN
HAN skrattar så han kiknar

Busted!

En hälsning till alla SRB Medlemmar

Från en som ÄLSKAR mjölk

Vi gör som vi brukar

Dessa helger som jag älskar dom.
Fått in en stadig rutin på att umgås med vänner och äta god mat.
Sitta länge i flanell pyjamasen och läsa tidningen.
Krypa ihop hela familjen i soffan och se på film.
Lägga pussel med Wilda som håller på att dö tråkdöden efter tjugo minuter still i soffan.
Smyga ifrån allt och alla och läsa.
Det må låta tråkigt.
Det kan kännas som att vi är lite dryga och inte gör nånting.
Men det hjälps inte

Jag älskart!

Bakom låsta dörrar

Man kan ju tycka att jakthunden borde vara trött och nöjd efter x-antal mil och timmar i benen.
Men icke
Den vita vargen fick ju inte bara medicin emot den inflammerade bogen, han blev även ordinerad strikt vila i 14 dagar.
Vilket innebär att.
Hundarna inte får vara ute tillsammans = Ingen lek
Vi går enbart korta rundor runt kvarteret
Jakthunden har inte kunnat följa med husse till jobbet

Men annars har han jagat som vanligt!
Timvis
Trots det så anser han ändå att han är understimulerad och tar sig friheten att rasta sig själv.
Så nu är dörrarna låsta och den Wilda upplyst.
Man får inte släppa ut hundarna hur mycket dom än vill...

Hon tyckte nog

Att den bästa julklappen var ett Pippi hus.
Det ansåg nog vi också när vi drog mastercardet.
Men

Så här i efterhand har vi upptäckt att det inte bara när hennes vänner kommer på besök som det ska utnyttjas.
Utan mer eller mindre varje dag sitter vi därinne hela familjen, tills syret tar slut eller picknicken anses vara över.
Hon blir som en Securitas vakt så fort man lyckats klämma in sig i hyddan.
Hon vägrar att släppa ut folk.
Å inte spelar det någon roll om jag skulle spela överförfriskad och hoppas på att bli utslängd.
Hon har överseende med det mesta.

Skulle det mot förmodan inte bli någon förändring i hennes beteende den närmsta framtiden får vi nog ta och hyra ut bostaden till nån desperat student...

Den bästa julklappen

Fick han av sin mamma och pappa
Helt enkelt en docka av den bästa sorten.

 

"Sytt och sånt"

En olycka händer så lätt

Jag står i köket och försöker att slänga ihop en kålpudding lite snabbt.
Rasmus vill ha mat
"Jaja jag kommer, snart klart"
Jag vill bara bli färdig och slänga in plåten i ugnen.
I bakgrunden hör jag Wilda ut i hallen
"Men Joppe vill du gå ut??"
Sen tar det två minuter och nu hör jag grannen i hallen
"Hallå hunden rymde!"
Jag springer ut i strumplästen vrålar ut i tomma intet
"JOPPE HIT"
Men försent, tackar grannen springer in, ställer en enkel fråga
"Wilda öppnade du dörren??"

"JA, Joppe ville ju det"
Rasmus skriker han stod ju på tur
Kålpuddingen åker in i ugnen
Rasmus får mat
Ytterkläderna åker på
Bilen rusar iväg mot skogen dit jakthunden brukar dra sig en lov när andan faller på.

Väl framme vid springslingan åker rutan ner mamman vrålar
"JOPPE HIT!!!"
Under tiden blir jag positivt påhejad av min treåring.
"Mamma bra vad duktig du är ropa igen"
Jag vrålar
Wilda peppar
"Heja,heja bra mamma"
Efter en stund blir det tyst
"Mamma vi får nog aldrig mer se Joppe"

Näe om det ändå vore så väl...

Jag tittar upp i backspegeln och ser en brun liten jakthund komma emot mig.
Går ut öppnar bagagen och möts av en supernöjd hund som i all hast hade glömt att ta på sig vintertäcket när han rymde.
Han tyckte nog att det var på tiden att vi mötte upp honom så han slapp och frysa.

Vi åker hem och börjar skala potatis.
Snart kommer pappan hem
Snart ska vi sitta vid middagsbordet, prata om dagen och även om jag skulle vilja undanhålla viss information.
Säga att det varit jättelugnt och skönt så inser jag att min treåring är som vilka barn som helst.

Ljuger aldrig

När man får med hela familjen till gymmet

Ja nu får vi ju ta tag i livet
Beach 2014
Men det är svårt att få tiden att räcka till och att lösa gymkort för hela familjen.
Ja då blir vi ruinerade.

Men så hittade vi ett hemmagym på Ikea 180 riksdaler.

 

Ikväll är det Pelles tur att köra lite dipps,chins och allt vad det heter

Fortsättningen om kokosbollen

Den som hamnade i den Wildas ficka då vi var och handlade.
Som hon med alla medel försökte att bryta upp emballaget på under bilfärden hem.
Men som misslyckades (thank god)

 

Väl hemma vid köksbordet var det bara smulor som trillade ut när mamman pillade upp plasten.

 

Jag gav han alla chanser i världen att träna på pincettgreppet

 

Han lyckades endast styra handen in i munnen.

Han får nöja sig med det ett tag framöver

Veckan som gått

Say no more
Har haft oflyt som heter duga.
Förutom att jag låg i sjukstuga och missade mötet med styrelsen i Srb klubben.
Så fortsatte veckan i samma anda

Veterinär besök med den vita vargen som slutade på en nätt summa al´a 3 barnbidrag.

Rasmus fick första vaccinationen som innebar liten släng av feberchock men mest var det hänga på mamma, äta på mamma, sova på mamma, amma, mamma, amma ja ni fattar

Irra runt på ICA med treåring, lägga upp varor på bandet, betala, packa ner i kassar och gå därifrån.
Två steg sen går botten på pappkassen sönder och ut trillar diverser matvaror.
Till treåringens glädje som fick springa ifatt citroner på vift,stapla mjölkpaket och stoppa kokosbollen i fickan när mamman inte såg.

Jakthund som rymmer, hittar ett gäng med damer, hänger på ett varv på slingan innan matte(dvs moi och en nerbäddad,påbylsad Rasmus) hittar honom glad över sitt sällskap men något skamsen i mötet med matten.

Så idag blir det till att ligga på soffan, äta rester från igår och kolla på Harry Potter

Sen kommer natten

Så kommer natten och man pendlar mellan antartisk kyla och Saharas öken.
Samtidigt som man blir påmind om att det ligger något knubbigt,mjukt och krävande bredvid mig.
Som emellanåt vill ha sig ett mål mat.

Man tänker va fan åt du inte nyss, men sen inser man att nattens timmar har segat sig förbi.

Vid frukosten frågade mannen
"Hur mår du?"

Jag kunde inte svara annat än
"Jävligt  manlig"

sjukstuga

Ni vet när man vaknar på morgonen och det känns som man svalt taggtråd.
Man försöker att ignorera att man fryser utan tar istället på sig mer och mer kläder.
Man försöker att vara social och börjar känna lite ångest inför allt man planerat för veckan.
Man dricker te kopp efter te kopp och jodå visst känns det lite bättre.
Det går nog snart över försöker man intala sig.
Men ju längre dagen går desto djupare ner i soffan hamnar man.
Tillslut ligger man under stora duntäcket, feberfrossar och knaprar Alvedon.
Man överlåter allt åt mannen.
Han lyfter på täcket varannan timme och lämnar över en hungrig Rasmus.

Det är inte ofta jag är sjuk.
Sist var ett år sedan då jag låg i bihålsinflammation.
Så nu hoppas vi att this is it 2014.

Invaggad i falska förhoppningar

Två dagar höll han i sedan återgick han till dom gamla vanorna.
Äta varannan timme
Vad vet jag han kanske ansåg att han behövde få sova ut lite.
Ladda batterierna så att säga.
Det måste ju vara en prestation i sig att få ALLT serverat.

Han valde att nalla på matkontot

 

Näe så oskyldig var han visst inte, några tallrikar har ju fått sätta livet till.

Den gamla stofilen 

Vilken tur att han inte såg valpen som en vandrande mumsbit.
Eller barnen

Saker som man glömmer

Att den idag så lugna och eftertraktade jakthund har en gång i tiden kostat oss en hel del i underhåll.

 

Men som sagt 4 år senare anses det nog vara glömt och preskiberat

Rosa kalsonger och röda tjej jeans

Wilda vägrar att använda trosor.
Det enda som passar damen är rosa "kalsonger"
Hipstersmodellen funkar lika bra bara man använder benämningen kalsonger.
För att hitta ett par rosa kalsonger i st.86 är lättare sagt än gjort.
Man kan väl säga att dom inte har med i beräkningen att pojkar kan ha små nätta storkben utan istället förväntas det att dom har ett midjemått i likhet med välformad tunna.
Nu menar ju inte jag att pojkar överhuvudtaget skulle vilja ha ett par rosa kalsonger.

Nej,nej hur skulle det se ut...
Utan problemet blir ju när min dotter vill ha det
Rosa kalsonger.

Rasmus skulle jag kränga på ett par röda tjej jeans häromdagen.
Ett par som var sparade sen Wildas tid.
Han var då drygt 2 månader.
Det var en storlek som skulle passa en bebis 4-6 månader.
Självklart var ju min tanke när jag packade ner dom i lådan och sparade dom utifall att det skulle bli tillökning,
Bebis som Bebis
Men till saken hör
Jag fick inte ens på dom jävla jeansen ovanför röven!!
Hur mycket jag än försökte.

Så där var mitt naiva jag igen.
Jag skulle vilja påstå att kläder från 0 år till forever inte är anpassade efter vilken modell man är så som lång,kort,smal,knubbig utan endast efter kön.

Så undrar folk varför världen inte är mer jämställd.

Gör er Re-do

 

När andra stressade runt på mellandagsrean smet jag in på bakgården och in på Re-do.

Affären som endast säljer återanvänd design.

Som här

Underlägg som är tryckt av överblivet tyg.

Flaggvimpel sydd av gamla örngott

 

 

 

Nya vanor

Det är inte det att jag inte är glad och tacksam över att Rasmus ändrat sina vanor.
Men att gå från att äta varannan timme till att hålla igen 4-5 timmar mellan målen.
Just saying
Vilket rent fysiskt innebär att min kropp som är anpassad efter tvåtimmars metoden inte hänger med i fördröjningen.
När två timmar har gått fortsätter det att fylla på.
Emellanåt känner jag mig som en mjölkstinn ko som bara står och trampar och väntar på att vakum pumpen (i detta fall Rasmus) ska dra igång.

Men om några dagar när allt har neutraliserat sig (ja kroppen är ju fantastisk) kommer jag vara mer än nöjd om det innebär att jag får ett sovpass på 5 timmar nattetid.

Kaos i Kapernaum

Idag började Pelle jobba igen.
Efter nästan två veckors julledigt.

Två timmar hade gått från det att vi vaknade tills dess att paniken var ett faktum.
Rasmus låg i famnen och försökte sova.
Wilda satt vid bordet och tuggade frenetiskt på sitt knäckebröd, samtidigt som hon sjöng "Idas sommarvisa"
Mamman hade kommit halvvägs på knäckemackan och just hällt upp en kopp kaffe.
Wilda råkade just i detta nu spilla ut vatten över hela köksbordet, golvet och stolen.
Mamman la ifrån sig Rasmus.
Hämtar hushållspapper och börjar torka upp när jag hör.
"Mamma jag kissar på mig"
Bredvid mig ser jag Wilda som står och stampar i ännu en pöl.
Rasmus är nu tröttare än tröttast och vrålar i babysittern.
Wilda får blaska av sig i duschen.
Mamman rycker åt sig första bästa handduk torkar upp alla våta fläckar samtidigt som munnen går i ett.
"Jaja jag kommer Rasmus"
Joppe (jakthunden) ställer sig vid dörren och skäller i ren förtvivlan över att husse inte tog med honom till jobbet.
"Joppe tyst, gå och lägg dig"
Wilda ropar innifrån duschen
"MAMMA jag är färdig kom och torka mig!!"
"Mamma"
"Mamma, hör du eller"
Rasmus börjar skifta färg till tomatröd.
"jaja jag kommer, jag kommer"
Wilda får på sig nya kläder
Rasmus hamnar fort i knäet somnar på två röda.
När jag väl sätter mig vid köksbordet igen inser jag .
Ett: Kaffet är kallt
Två: Någon utav hundarna har tagit taberas utav frukosten.

Jag tittar på klockan den har inte ens slagit 11:00
Då ringer telefonen, det är Pelle.
"Hej hur går det??"

Ibland får man äta upp orden

Vi sitter och äter middag
Den Wilda sitter mest och petar i maten.
Hon har inte riktigt tid att äta, det finns ju så mycket annat man kan göra.
Vi tjatar lite lätt
"Kom igen, ta en tugga"
"Smaka på grönsakerna"
"Köttet kan du ju peta i dig i alla fall"

Så håller vi på tjat,tjat,tjat
Tillslut hör jag hur orden slinker ur mig, i ren desperation försöker jag med det omöjliga.
"Ät nu så att du blir stor och stark"

Wilda tittar upp på mig hoppar ner från stolen och springer in på sitt rum.
Ut kommer hon med sin käpphäst "Lilla Gubben"
Hon lyfter upp honom över huvudet och tar i från tårna så saliven sprutar
"Men mamma jag är redan så STARK"

Jag tar tillbaka orden och trycker ner dom långt ner i röven.
Sen påminner jag mig själv med att man vinner aldrig en strid vid matbordet.
Det hörde jag på "knattetimmen"

Idag

Går hela familjen runt och skrotar i pyjamasen.
Kollar på film.
Sover middag och småplockar.

Igår var  faster Karin på besök.
Då gick dom in på treåringens rum sen tittade hon upp på mig.
"Mamma du går ut härifrån!"
Sen puttade hon ut mig och stängde dörren
Enda gången jag var välkommen in var då jag tog med mig picknickbrickan.
Då satt vi som fällknivar på dom små stolarna, åt kex och drack kaffe.
Wilda spillde ut ett glas mjölk i ren iver.
Sen var det färdig fikat och mamman blev återigen utschasad ur rummet.

Men idag får mamman och pappan duga

Mission Impossible

 

Att fota en tvåmånaders är en sak.

Men att under samma tid få en bra bild på en treåring som är still.

Jag hinner inte ens knäppa av innan hon flyger upp " är du färdig nu mamma, får jag titta"

 

"Bebisen ser du mig!!!"

 

"Mamma kan du slicka på mina fötter"

En avgörande faktor

2013 Det året vi fick sömnen tillbaka, då det konstaterades att Wilda hade mjölkallergi.
Efter två års konstant sömnbrist, läkarundersökningar och provtagningar

Jag kallar det "ödets ironi" och ifrågasatte dietistens utlåtande och poängterade STARKT att jag jobbade på mjölkgård.
Jag som hade gett arla kossan ett ansikte
Jag som vigt mitt liv åt se till att Svenska folket hade mjölk,smör och ost på bordet.
"Mjölk som ger starka barn"
Så var HON min egen dotter allergisk mot mjölkprotein

Hon tittade på mig  ryckte på axlarna.
"Det kan ju inte Wilda hjälpa"

På vägen hem försökte Pelle vara rolig och sa att jag kunde ju konvertera till spannmålsbonde istället.
Han var även mycket bestämd då han sa "Det blir inga fler barn förens vi har fått sova"

Vi kom hem lade om kosten.
Hej havremjölk och kokosfett.
Efter två veckor sov hon om nätterna.

Efter två veckor intalade jag sambon att nu hade vi ju faktiskt fått sova.
Det var den avgörande faktorn att det överhuvudtaget blev ett barn till 2013.

Det ljuva frilufslivet

I brist på snö och pulkaåkning fick det duga med korvgrillning.
Dom väntade på att korven skulle bli klar

Han tränade inför "Sveriges starkaste man" 2033

 

Vissa hade mer energi än andra

 

Finns det hjärterum så finns det stjärterum

Alla var nöjda på vägen hem tvåbenta och fyrbenta

Vi andra som firade in det Nya året

Drack skumpa

 

Njöt av den goda maten

Vissa ville sitta i knäet.
Hela kvällen

 

Det bjöds på sprakande fyrverkerier.
Tacksamt för alla hundägare

En bild säger mer än tusen ord

Det blev Nyårsafton.
Efter tio minuter hos värdparet lade dom ribban.

 

Wilda och Wilton

 

Ju närmre tolvslaget vi kom desto mer eskalerade det

 

Två riktiga festprissar!