Även denna dagen lämpade sig till att dra på sig springskorna och ge sig ut på en runda. I jakten på den metalliska järnsmaken i munnen var det med något tyngre steg jag struttade iväg i duggregnet. Min fysiska förmåga och min kondition har aldrig i mitt liv legat längre ner på botten, det är i detta nu som jag försöker att fiska upp den.
Fötterna drar ovant åt varsitt håll och det är först efter en stund jag lyckas få dom slå följe med varandra, dansandes i takt med mitt inre.
Jag ångrar genast mitt dagliga intag av föda som till mestadels bestått av chokladmuffins och kaffe.
Pelle lyckades vinna tillbaka lite av mitt låga blodsocker tack vare en portion pytt i panna.
Maginnehållet gör sig ständigt påmind under min färd
Socker,socker,socker
Glömde jag säga att jag hittade en påse med godis i skafferiet...
Nåväl tanken är bara att väcka adrenalinet inom mig för att få kroppen att fortsätta. Låta hjärnan sukta efter mera syre, mera muskelmassa vad än som krävs för att få ihop denna något slappa kroppshållning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar