Idag var vi på Wildas dagis och hälsade på.
På måndag börjar inskolningen.
Snacka om att samla vuxenpoäng.
"Ja jag ska bara hämta ungarna/ungen på dagis"
Vi fick hälsa på alla barnen, gå rundvisning, svara på frågor.
Vuxnafrågor.
För ansvarstagande föräldrar, ska det vara vi det??
Jag gjorde nog som jag gör mest, slår på knäna och skrattar åt mina egna skämt.
På slutet satt vi med på fikastunden.
Wilda satt i knäet en stund sen tog hon några steg ifrån min trygga famn och gav sig iväg.
Utan att se sig om
Stopp!!!
Hur gick detta till??
Wilda det är JAG som ska samla vuxenpoäng, du ska bara hänga i kjolstyget och hålla hårt i din mamma.
Eller ok lite lagom hårt, eller ja bara du inte glömmer mig =)
Ibland fastnar jag med blicken, det går inte slita sig jag måste iaktta mitt barn.
Fascineras över hennes självständighet,blyghet,dumhet,egenhet.
Hon tillhör inte mig,hon tillhör inte nån för hon är sin alldeles egen...
Om några månader kommer detta att vara den mest självklaraste sak i världen.
Att gå på dagis.
Att släppa ifrån sig små sprattlande fötter som inte har tid att vända sig om för att vinka Hej då...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar