Min genetiska avkomma

Under gårdagens klädparty fick den Wilda träffa en nästintill pjurfärsk liten bebis.
Ögonen var som tefat och hon satte sig brevid bebisen.
"KOm mamma, sätt dig här" komenderade hon och pekade på golvet brevid henne.
"Titta här mamma, detta är en bebis och det är en sån du har i din mage"
 No shit sherlock
Jag tackade för informationen och gick vidare.
Kanske är det så att min intelligenta dotter tvivlar på den genetiska kombinationen av en maskinförare och en kofösare. Och utav denna anledning känner sig manad till att informera sin ömma moder vad som döljer sig innanför skalet.

Senare under kvällen visade jag henne en sån där söt liten dress i minsta storleken.
 "Vad säger du Wilda tycker du inte att våran bebis ska ha en sån här??"
"Jo men mamma då måste du plocka ut han först så vi kan prova den"
Jag svarade bara att jag nog väntar ett tag, den får nog jäsa färdigt först...
Så får man helt enkelt hoppas på det bästa, så länge det inte är en Karelin som tittar ut så ska det nog passa.