Jag känner hur mina ben ökar takten fortare, fortare.
Jag springer runt, runt i det förbannade hamsterhjulet.
Jag hinner inte med, men vågar heller inte sätta ner foten.
Stanna till.
För då kommer allt att falla.
Då kommer jag landa platt och släpas efter.
Runt,runt
Så istället så väljer jag att i ren panik springa tills syret tar slut, tills mjölksyran inte mäktar med längre.
Det är så det känns när det blir för mycket i livet.
Det behöver inte handla om att det enbart är tråkigheter som utspelar sig.
O nej det händer fantastiska saker framöver.
Men när det blir för mycket så man inte mäktar med man bara kör på för att inte missa tåget.
Det är där jag befinner mig just nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar