Börjar ana ugglor i mossen

Body och byxor från "meandi"
Ärvda utav en styck storasyster

Ibland måste man fuska

 

Det är inte alltid man har tiden att tillreda en söndagstek på en vardag.

Ibland bara skiter det sig lite och så står man där bland frukt och grönt och undrar vad man ska laga för mat.

 

Det blev en påse frysta kycklingklubbor och en sån där färdigskivad påse med grönkål, mangold och purjolök.

Det hela gick att toppa några minuter i stekpannan och piffas med lite rödlök, tomater, paprika, persilja och valnötter.

 

30 minuter tog det allt som allt och treåringen blev mer än glad när hon fick äta med händerna.

När mannen ska in och shoppa

Mannen åkte in till staden för att införskaffa sig ett par byxor.
Inga stuprör eller leggings eller chinos utan ett par vanliga, ordinary jeans.
Han var iväg en timme sen kom han tillbaka.
Upprörd och utan en endaste kasse.

Han hade fastnat i en butik och fått expertis av en anställd yngling med finnigt anlete.
Ynglingen proppsade på ett par stuprörsjeans, det är SÅ inne!
Sen snurrade han ett varv och visade upp ett par stint åtsittande stuprörsjeans som skulle få vilket blodomlopp som helst att stasa sig och inte nå ut till fötterna.
Men sambon försökte på bästa sätt få expediten att förstå att med 100 kilo och kraftig benstomme så passar det illa med stuprör.
Men är man ny på jobbet och jävligt naiv så kan det ju gå att tjata ut kunden.
Någonstans här lackar sambon ut och säger vänligt men bestämt.
"Men va fan hade jag velat ha ett par leggings så hade jag ju gått till damavdelningen!!"

Jag undrade vad expediten gjorde då??
"Han blev sur och gick därifrån"

Så imorgon provar vi igen.
I en annan butik och med en annan inställningn.

Så startar man en Söndagsmorgon

 

Man serverar pancakes med bär och lönnsirap.

Till den som väljer det mjölkfria alternativet byter jag ut smöret mot rapsolja.

 

Man måste skåla i fina loppisglas

 

Och dricka kaffe i kopparna från "Lotta och Mary"

För en fyramånaders introducerades skrädmjölsgröt med lite blåbär till.

 

Så var alla nöjda.

Tills vi tog fram Wildas penicillin och hon sprang och gömde sig under bordet.

Dagens utmaning

Att försöka få i treåring flytande penicillin 3 gånger om dagen.

Ringde experten som mer än en gång fått bända upp käkarna på sin dotter för att sedan tvångsmata med diverse mediciner som serverats under årens gång.

Dvs min mor

Sådan dotter, sådan mor

Jag säger inte att det är en bra genetik jag fört över till min dotter och jag hoppas att detta var en gång är ingen gång.
Jag talar så klart om oss som föddes som "öronbarn"
Pelle tycker att det låter alldeles vanevettigt roligt och tonårsfnissar varje gång jag påpekar för någon att jo så är det visst jag ÄR och kommer alltid att förbli ett "öronbarn"
Det är dom som simmar runt med små granar i öronen för att inte få in vatten.
Ja förutom jag då som hade så små hörselgångar att vi fick specialgjuta öronskydd och bada med badmössa hela sommarhalvåret.
Det är vi som har spräckt trumhinnorna så många gånger att hörseln blivit nedsatt.
Det är vi som opererat in rör om och om igen.
Det är vi som tillbringar halva nätterna uppe med en pappa och kollat på "James Bond" om och om igen!
Ja ni förstår

Å som ni vet hur denna ringen den har vandrat från den ena till den andra!
Denna gången stannade den på treåringen.
Det var feber i helgen.
Sen i veckan som gått har det varit vakna nätter, kilovis med snorpapper, "bära mig", filmmys i soffan och allt som hör därtill.

Sen kom torsdags kvällen.
Det slutade med en ledsen treåring i knäet och ett ont öra.
Mamman som har många års erfarenhet utav dessa vakna nätter bunkrade upp.
Hyrde film, vitlök i örat(tro mig det hjälper), sitta upp och somna i knäet.
Framåt två lyckades hon somna.
två minuter senare sov mamman.

Sen kom morgonen.
Då slutade treåringen äta,dricka,skratta, fick feber och ville bara vila lite.
Så summan av kardemumman slutade med ett besök på vårdcentralen och en penicillinkur.
Läkaren förstod precis han var också "öronbarn"'


Å nej tro för all del inte att jag har glömt bort min fyramånaders.
Han får hänga på i vått och torrt.
Det är ju jag som har maten i beredskap.

Moberg och jag

Ja visst ser det så lätt ut.
Här lägger jag ut lite bilder på vällagad och god mat.
Man kan ju nästan tro att jag inte gör annat än står vid min spis och rör i mina kastruller, precis som den gode "Moberg".
Men visst det finns vissa likheter mellan oss två och då handlar det inte om själva maten i sig utan mer om vilket skick köket lämnats i då middagen serveras.

Det spelar liksom ingen roll om det är tre rätters eller "Bullens" varmkorv som ska serveras.
Det ser alltid ut som en tromb har trängt sig in genom dörren och snurrat runt några varv.
+ ett och annat frivarv!

Nu är det ju också så att jag lägger ju bara ut bilder på vacker mat.
Mat som man lyckas med.
Som smakar bra.

Jag vill ju knappast tala ut om den gången jag skulle göra falafel och misslyckades helt med friteringen.
Det slutade med att all falafelsmet smälte i oljan och blev en brun sörja som var mer eller mindre oätlig.
Jag lyckades steka och bränna vid den sista smeten, som serverades med mycket sallad och stark vitlökssås