Har jag sagt att han är ETT.

Har jag sagt att han på sin unga ålders höst redan blivit driven, överjävlig och övermodig.

Jag helt glömt bort hur det var.

När allt inom en rimlig radie av en meter upp och en meter in måste saneras och rensas bort.

Om det nu mot förmodan inte handlar om den tråkiga vasen man fick i julklapp som bara står och samlar damm.

Hur tråkigt och avskalat hemmet blir.

Hur man alltid måste ligga steget före.

Och oavsett om man nu gör allt detta så glömmer man bort hela tiden, konstant att han växer, utvecklas och börjar blir mer intelligent än månaden innan.

Han är mer eller mindre "ALL over the place"

Klättrar på allt, tuggar på allt, jagar hundarna,dra storasyster i håret, hoppa ner från soffan med huvudet före, tvätta golvet med toaborsten you name it.

Mammans röst ekar i hela huset 24 seven.

"Rasmus NEJ"

"Rasmus gå ner"

"Rasmus låt bli"

Han tror snart att han heter NEJ i andra namn, men det får tiden utvisa.