Jag slår upp ögonen och inser att natten har passerat.
Sömndrucken och något nyvaken känner jag dom flåsande andetagen bakom min rygg.
I förvirringens tillstånd börjar jag undra vart jag har hamnat.
Av ljudet att döma, i säng med Leif GW Persson?
Hur kommer sig detta.
Jag börjar att känna smekningar uppåt nacken och därefter ett handfast grepp om håret.
Jag vänder mig om och inser att jag befinner mig hemma.
Med en 6 månaders som gjort sitt allra yttersta och kämpat febrilt med tentakelarmarna med ett enda mål i sikte.
Att nå dom spretiga hårtestarna som hänger från mammans huvud.
Attackbebis 90- mission complete
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar