onsdag 9 april 2014
tisdag 8 april 2014
Till Påskägget

Kan man alltid önska sig en sportflaska i rostfritt stål från "Kleankanteen"
Finns att köpa här på www.levareko.se
Vad menas egentligen med "brösthöjd"
Det är Cross Fit träning och vi ska använda ringarna.
Tränaren säger åt oss att vi ska ha dom i brösthöjd.
Jag börjar genast undra.
Med tanke på att jag har en välslimmad och något tight sportbehå har den ju lyckats att pressa allt som vill neråt Uppåt.
Så utåt sett ser det ju mer eller mindre bra ut.
Men skulle jag mot all förmodan släppa ut dom två taxöronen som ligger inklämda och svettas bredvid varandra så skulle ju tyngdlagen göra sitt jobb.
Å då kära vänner så skulle dom där förbaskade ringarna hamna ännu längre ner.
Om vi nu ska tala om "brösthöjd"
Men man får väl gå halva vägen var och mäta in avståndet mellan naveln och nyckelbenet...
Tränaren säger åt oss att vi ska ha dom i brösthöjd.
Jag börjar genast undra.
Med tanke på att jag har en välslimmad och något tight sportbehå har den ju lyckats att pressa allt som vill neråt Uppåt.
Så utåt sett ser det ju mer eller mindre bra ut.
Men skulle jag mot all förmodan släppa ut dom två taxöronen som ligger inklämda och svettas bredvid varandra så skulle ju tyngdlagen göra sitt jobb.
Å då kära vänner så skulle dom där förbaskade ringarna hamna ännu längre ner.
Om vi nu ska tala om "brösthöjd"
Men man får väl gå halva vägen var och mäta in avståndet mellan naveln och nyckelbenet...
måndag 7 april 2014
Som om det inte vore nog
Fortsatte vi att fira dagen efter med en stor frukost på "Grand Hotel"
Jag åt som om det inte fanns någon morgondag.
Ljuva liv tänk om varje morgon kunde starta såhär!
Ljuva liv tänk om varje morgon kunde starta såhär!
söndag 6 april 2014
Det största av allt är Kärleken
Det stundade för bröllop.
Dom sa "JA"
Han sov sig igenom hela cermonin
Och vaknade till efterfesten.
torsdag 3 april 2014
I vanlig ordning
Ikväll packar jag in Rasmus och en styck syster (den yngre) i bilen som bär till Borås.
Fröken Sunesson är som i vanlig ordning ute i god tid.
Igår kväll till exempel så kom hon på att hon borde ladda systemkameran.
Hon hade även ett svagt minne av att sist hon sett laddaren var när hon klivit på den två gånger under tiden hon dammsugade.
Tillslut rann väl bägaren över.
Så hon slet ur den ur uttaget, svor över att den låg där på golvet och skräpade och la den på något bra ställe som man lätt skulle komma ihåg.
Nu är bara frågan vart någonstans kan jag ha ansett vara ett bra ställe.
Det minnet visade sig inte ens vara svagt utan mer eller mindre helt utraderat...
Fröken Sunesson är som i vanlig ordning ute i god tid.
Igår kväll till exempel så kom hon på att hon borde ladda systemkameran.
Hon hade även ett svagt minne av att sist hon sett laddaren var när hon klivit på den två gånger under tiden hon dammsugade.
Tillslut rann väl bägaren över.
Så hon slet ur den ur uttaget, svor över att den låg där på golvet och skräpade och la den på något bra ställe som man lätt skulle komma ihåg.
Nu är bara frågan vart någonstans kan jag ha ansett vara ett bra ställe.
Det minnet visade sig inte ens vara svagt utan mer eller mindre helt utraderat...
onsdag 2 april 2014
Dagens
Jag skulle bara ut med soporna.
Jag gjorde som i vanlig ordning hoppade i träskorna och sprang ut.
På vägen in ser jag att dörren är låst och på andra sidan står en treåring och rycker i handtaget.
Jag försöker förmedla hur man låser upp dörren.
För treåringen verkar drabbats av närminnes förlust och vet helt plötsligt inte alls hur man låser upp.
Under tiden står den Wilda och ropar "VA,va vad säger du?"
"Hämta nycklarna Mamma"
Vi står på varsin sida om dörren och skriker åt varandra.
Ända gången som tystnaden infaller är då grannen kör in på uppfarten.
Mamman hejar lite vackert och försöker inbilla sig att det ser helt normalt ut att hon hänger så där lite avslappnat mot väggen.
Minuterna fortsätter och efter vad som känns som en evighet så ser jag mannen komma hem från jobbet.
Jag dra en lättnades suck och vi går in och äter middag.
Ordningen återställd.
Det är ju inte så att paniken hinner utbryta.
Alla håller sig lugna och mamman är mest glad att denna incident inte inträffade under morgonen då hon hämtade tidningen i morgonrock.
Jag gjorde som i vanlig ordning hoppade i träskorna och sprang ut.
På vägen in ser jag att dörren är låst och på andra sidan står en treåring och rycker i handtaget.
Jag försöker förmedla hur man låser upp dörren.
För treåringen verkar drabbats av närminnes förlust och vet helt plötsligt inte alls hur man låser upp.
Under tiden står den Wilda och ropar "VA,va vad säger du?"
"Hämta nycklarna Mamma"
Vi står på varsin sida om dörren och skriker åt varandra.
Ända gången som tystnaden infaller är då grannen kör in på uppfarten.
Mamman hejar lite vackert och försöker inbilla sig att det ser helt normalt ut att hon hänger så där lite avslappnat mot väggen.
Minuterna fortsätter och efter vad som känns som en evighet så ser jag mannen komma hem från jobbet.
Jag dra en lättnades suck och vi går in och äter middag.
Ordningen återställd.
Det är ju inte så att paniken hinner utbryta.
Alla håller sig lugna och mamman är mest glad att denna incident inte inträffade under morgonen då hon hämtade tidningen i morgonrock.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)