Är det bara hos oss på Kavelbrovägen 11 man finner en banan (i brun nyans) på hatthyllan då man sträcker sig efter mössan. Eller är det fler som av en händelse förvarar använda blöjor i byrålådan?
Det är sådana små men ack så väsentliga saker man lagt sig till med sen man fick tillökning.
Det handlar nog inte bara om förvirrat tillstånd utan mer att vi som familj lever i nuet.
"Jag lägger den här nu så tar jag den sen"
Eller Carpe Diem som det så fint heter
onsdag 7 december 2011
tisdag 6 december 2011
En 90procentare
Eftermiddagen ägnade jag åt möte med sjukgymnasten, vi gjorde ett uppföljande styrketest. Va ju en månad sen jag gjorde första testet vilket visade att jag endast återfått 60% av styrkan i mitt opererade knä.
Men nu börjar det sakta men säkert ge resultat efter all träning, idag visade det sig att jag va över 75%.
Jippie nu får jag börja löpträna eller ja jag får springa 2 min gå 5 springa 2 gå 5. Så jag sa att det skiter vi i jag vill bara bli stark, springa det får jag göra på jobbet i alla fall.
Men det viktigaste är ju att jag får.
10% av alla vältränade,unga,motiverade, idrottare är tillbaka i full styrka efter 6 månader.
Jag lär ju inte tillhöra den kategorin.
Ja känner mig helt plötsligt som en 90 procentare...
Återstår att se
Sen fortsatte jag med ett styrkepass innan jag tog röda faran hem.
Nu ska vi inte göra mer för dagen än att glo på dumburken och om nån råkar somna på soffan får den andre göra en insats och bära upp till sängen.
Men nu börjar det sakta men säkert ge resultat efter all träning, idag visade det sig att jag va över 75%.
Jippie nu får jag börja löpträna eller ja jag får springa 2 min gå 5 springa 2 gå 5. Så jag sa att det skiter vi i jag vill bara bli stark, springa det får jag göra på jobbet i alla fall.
Men det viktigaste är ju att jag får.
10% av alla vältränade,unga,motiverade, idrottare är tillbaka i full styrka efter 6 månader.
Jag lär ju inte tillhöra den kategorin.
Ja känner mig helt plötsligt som en 90 procentare...
Återstår att se
Sen fortsatte jag med ett styrkepass innan jag tog röda faran hem.
Nu ska vi inte göra mer för dagen än att glo på dumburken och om nån råkar somna på soffan får den andre göra en insats och bära upp till sängen.
Rutiner
Ja nu kan jag ju säga att Wilda fått in rutiner som alla har tjatat om...
"Barn behöver rutiner"
Jojomänsan hon somnar vid åtta sover till 22:00 Sen vaknar hon och är uppe till tre, eller ja förutom inatt då höll hon sig till halv fyra.
Så har hon hållt på 5 nätter i rad
En hel timmes sömn innan klockan ringde man tackar,man tackar
Tog ett helt kaffepaket med mig till jobbet idag.
Men nu är min hjärna så uppe i varv att alla tankar på sömn har skjutits bort och istället är jag som en speedad duracell kanin.
Som går och går och går
Orkar inte ställa mig och laga till nån mat så istället länsar jag nog kylen på lite smått och gott.
Sen kanske det är dags för fröken Sunesson att byta till vinterdäck??
Jo det var lite halt på vägen idag....
"Barn behöver rutiner"
Jojomänsan hon somnar vid åtta sover till 22:00 Sen vaknar hon och är uppe till tre, eller ja förutom inatt då höll hon sig till halv fyra.
Så har hon hållt på 5 nätter i rad
En hel timmes sömn innan klockan ringde man tackar,man tackar
Tog ett helt kaffepaket med mig till jobbet idag.
Men nu är min hjärna så uppe i varv att alla tankar på sömn har skjutits bort och istället är jag som en speedad duracell kanin.
Som går och går och går
Orkar inte ställa mig och laga till nån mat så istället länsar jag nog kylen på lite smått och gott.
Sen kanske det är dags för fröken Sunesson att byta till vinterdäck??
Jo det var lite halt på vägen idag....
måndag 5 december 2011
Om dagen bara hade flutit på
Då hade jag och mina arbetsgivare sluppit stå med skit upp till anklarna och försöka montera isär utgödslingen som gått sönder och råkat tappa en del.
För att sen montera ihop den igen.
Rätt
Å därefter hitta den tappade delen och riva upp plankorna i golvet för att lyckas få fram den.
The missing part så att säga
Men för att underlätta arbetet får man dra lite på smilbanden och dra lite dåliga skämt så som.
- Ja detta är ju verkligen Skitkul
Haha som plockat från ÖoB reklamen.
Om denna dagen bara hade flutit på då hade jag aldrig fått uppleva att köra minilastare under en stjärnfylld himmel. Eftersom vi stod i några timmar och fixa utgödslingen fick jag göra resten av sysslorna efter mjölkningen.
Men vad gjorde väl det
Nu när jag väl är hemma och efter att jag har skrubbat mig ren ska jag bara borsta tänderna och krypa ner i sängen.
So long farewell
För att sen montera ihop den igen.
Rätt
Å därefter hitta den tappade delen och riva upp plankorna i golvet för att lyckas få fram den.
The missing part så att säga
Men för att underlätta arbetet får man dra lite på smilbanden och dra lite dåliga skämt så som.
- Ja detta är ju verkligen Skitkul
Haha som plockat från ÖoB reklamen.
Om denna dagen bara hade flutit på då hade jag aldrig fått uppleva att köra minilastare under en stjärnfylld himmel. Eftersom vi stod i några timmar och fixa utgödslingen fick jag göra resten av sysslorna efter mjölkningen.
Men vad gjorde väl det
Nu när jag väl är hemma och efter att jag har skrubbat mig ren ska jag bara borsta tänderna och krypa ner i sängen.
So long farewell
söndag 4 december 2011
3/12 2010 03:52
Nu ligger jag här på operationsbordet
Uppsprättad, utmärglad med endast ett grönt skynke som skiljer mig och läkaren åt.
Pelle blundar, han lägger sin panna mot min och håller mig hårt i handen,min älskade Pelle. Jag vill bara ta han i min famn men här ligger jag fastspänd. Jag säger att det kommer gå bra att det kommer ordna sig men hela tiden flyger tankarna i mitt huvud. Hur fan kan jag veta att det kommer bli bra???
Det vet jag inte men jag orkar inte bry mig, för jag är så trött.
Det enda som existerar i mitt huvud är sömn, en endaste timmes sömn det är allt jag begär.
Efter att kämpat i snart två dygn, efter att inte fått behålla det minsta glas saftsoppa under 44 timmar så orkar jag helt enkelt inte bry mig.
Efter mycke om och men har hon äntligen kommit ut, eller rättare sagt har dom slitit ut henne, hon satt fastkilad i mitt bäcken. Sköterskan tar henne och springer iväg, det där skriket som alltid brukar infinna sig verkar aldrig komma. Läkaren försvinner,barnmorskan försvinner, Pelle försvinner men innan dom går hinner jag uppfatta ett argt gällt skrik.
Kvar i salen blev jag
På andra sidan skynket hör jag hur dom spolar ur mig och häftar ihop mig
klick,klick
Klick,klick
Precis som en häftapparat
Operationsmössan har åkt ner för mina ögon, den ligger där och irriterar mig. Återigen känner jag hur illamåendet sköljer över mig jag måste spy, SPY jag vänder ut och in på mig själv av det lilla som är kvar.
Det smakar saltvatten
Nu ska jag alltså vara färdig lappad och lagad som det heter.
Narkosläkaren och en sköterska kör ut mig till uppvaket, för ovanlighetens skull så spyr jag, kroppen har hamnat i chocktillstånd. Jag fryser, jag skakar så tänderna skallrar trots värmefiltarna. Narkosläkaren klappar mig över kinden Kära vän vad har du fått gå igenom säger han sen ger han mig en STOR dos smärtstillande och en stor påse med dunderdropp.
Sen blir allt svart
En timme senare vaknar jag upp.
I korridoren ser jag Pelle, min Pelle i dom blåa operationskläderna brevid går barnmorskan med mitt barn i famnen. Jag kan knappt bärga mig, jag vill springa fram och slita henne till mig. När jag väl får henne i famnen tittar jag på den lilla varelsen som ligger där skitarg, jag andas ut och tänker.
Vilken jävla tur, hon var ju rätt så söt ändån
Sen tittar jag upp på Pelle och känner att jag snart går sönder, om du lämnar mig då dör jag så känns det.
Men som vi alla säger "Ut kommer dom tillslut"
Uppsprättad, utmärglad med endast ett grönt skynke som skiljer mig och läkaren åt.
Pelle blundar, han lägger sin panna mot min och håller mig hårt i handen,min älskade Pelle. Jag vill bara ta han i min famn men här ligger jag fastspänd. Jag säger att det kommer gå bra att det kommer ordna sig men hela tiden flyger tankarna i mitt huvud. Hur fan kan jag veta att det kommer bli bra???
Det vet jag inte men jag orkar inte bry mig, för jag är så trött.
Det enda som existerar i mitt huvud är sömn, en endaste timmes sömn det är allt jag begär.
Efter att kämpat i snart två dygn, efter att inte fått behålla det minsta glas saftsoppa under 44 timmar så orkar jag helt enkelt inte bry mig.
Efter mycke om och men har hon äntligen kommit ut, eller rättare sagt har dom slitit ut henne, hon satt fastkilad i mitt bäcken. Sköterskan tar henne och springer iväg, det där skriket som alltid brukar infinna sig verkar aldrig komma. Läkaren försvinner,barnmorskan försvinner, Pelle försvinner men innan dom går hinner jag uppfatta ett argt gällt skrik.
Kvar i salen blev jag
På andra sidan skynket hör jag hur dom spolar ur mig och häftar ihop mig
klick,klick
Klick,klick
Precis som en häftapparat
Operationsmössan har åkt ner för mina ögon, den ligger där och irriterar mig. Återigen känner jag hur illamåendet sköljer över mig jag måste spy, SPY jag vänder ut och in på mig själv av det lilla som är kvar.
Det smakar saltvatten
Nu ska jag alltså vara färdig lappad och lagad som det heter.
Narkosläkaren och en sköterska kör ut mig till uppvaket, för ovanlighetens skull så spyr jag, kroppen har hamnat i chocktillstånd. Jag fryser, jag skakar så tänderna skallrar trots värmefiltarna. Narkosläkaren klappar mig över kinden Kära vän vad har du fått gå igenom säger han sen ger han mig en STOR dos smärtstillande och en stor påse med dunderdropp.
Sen blir allt svart
En timme senare vaknar jag upp.
I korridoren ser jag Pelle, min Pelle i dom blåa operationskläderna brevid går barnmorskan med mitt barn i famnen. Jag kan knappt bärga mig, jag vill springa fram och slita henne till mig. När jag väl får henne i famnen tittar jag på den lilla varelsen som ligger där skitarg, jag andas ut och tänker.
Vilken jävla tur, hon var ju rätt så söt ändån
Sen tittar jag upp på Pelle och känner att jag snart går sönder, om du lämnar mig då dör jag så känns det.
Men som vi alla säger "Ut kommer dom tillslut"
365 Dagar
Har alltså passerat sen den första gången Wilda fick se ett snöigt Sverige.
Det kan ju inte bli annat än ett jätte kalas med familj och vänner.
Det var en något sliten familj som gick och la sig, släckte lampan vid 22:00.Samtidigt öppnar Wilda dom små blå och tyckte hon hade sovit färdigt. Så vid tre lyckades jag få henne att somna för natten. Idag har vi provat att leka med alla leksaker som vi fick igår, Wilda upptäckte att det gick att trycka på knapparna flera gånger så började låten om och om igen.
Herr olsson hade en bonnagård....herr olsson hade en bonnagård....herr olsson hade en bonnagård. Efter en stund lyckades Wildas mamma hitta off knappen.
torsdag 1 december 2011
Det går lita knackigt
Då var denna arbetsdagen över nu är det bara typ 12 timmar innan jag ska befinna mig samma plats. Innan arbetsdagen var över skulle jag bara seminera 2 kor.
Å än så länge verkar det inte som att jag har fattat att jag varit borta från jobbet ett år.
Men det slår mig ganska fort då jag står och seminerar att jag ännu inte har fått in rätta knycken. Jag spänner mig, får mjölksyra varefter kramp i armen sen börjar svetten träda fram i pannan och snart kommer panikångesten.
FAn
Ta ett djupt andetag, inte stressa och börja om
Känner mig som en newbie som inte har där att göra.
+ Att det förs statistik på dräktigheterna och efter att jag har börjat kan jag garantera att den kommer att sjunka....
Nu blir det nog en dusch och sen en kvällsmacka på det
Å än så länge verkar det inte som att jag har fattat att jag varit borta från jobbet ett år.
Men det slår mig ganska fort då jag står och seminerar att jag ännu inte har fått in rätta knycken. Jag spänner mig, får mjölksyra varefter kramp i armen sen börjar svetten träda fram i pannan och snart kommer panikångesten.
FAn
Ta ett djupt andetag, inte stressa och börja om
Känner mig som en newbie som inte har där att göra.
+ Att det förs statistik på dräktigheterna och efter att jag har börjat kan jag garantera att den kommer att sjunka....
Nu blir det nog en dusch och sen en kvällsmacka på det
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)