fredag 29 november 2013

Same,same but different

 
 Den gjord och anpassad för dreglande små bebisar.
 
 MEN


Vissa i familjen tar sig friheten...
 

måndag 18 november 2013

Ett längre uppehåll

Vi får se hur långvarigt det blir, då datorn har efter mycke om och men gjort sitt. Ibland hjälper det inte med klädnypor och silvertejp. Och oteknisk som jag är tar det emot att lära den här gamla hunden att skriva inlägg från mobilen. Det kommer gå snabbare att åka in till media marker och köpa en ny. När jag nu ska få tid till det.  Det är förvisso det jag gör just nu med rättstavnings program och allt, men nej sen tar det stopp.  Så so long farewell

onsdag 6 november 2013

Jetlag

Det känns just nu litegrann som att vi befinner oss i olika tidszoner.
Mamman tillbringar nätterna med en vaken och ständigt hungrande Rasmus i famnen och en bok i handen.
Har hunnit läsa fyra böcker utav "Isfolket"
Det finns 47 stycken allt som allt så jag känner mig långt ifrån sysslolös.

Sen går solen upp och treåringen vaknar till liv.
Samtidigt som 4:a kilos klumpen säger Godnatt och sover sig igenom dagen.

Just då första 30 minuterna innan mamman fått i sig kaffet, så känns det som att hjärnan har omvandlats till en flytande massa och är påväg att rinna ut.
Då gör man livet så enkelt som möjligt.
Det blir vad svenska folket brukar kalla fri uppfostran
Den Wilda får äta frukost framför teven, välja kläder helt själv och åka till förskolan utan att borsta tänderna.

Första perioden handlar enbart om att överleva amningsträsket.
Att ständigt gå runt och lukta sur mjölk, glömma bort tiden, få psykbryt när kaffet är slut, äta kall mat and so on.
Det är sånt som hör till.
Det är sånt som går över

måndag 4 november 2013

Nog att vi gillar action

Men det brinner lite för en när man ligger inne på förlossningen och svärfar ringer óch säger att Joppe har nysanfall och blöder näsblod.
Mannens käraste jakthund!
Så dagen efter fick han åkte in till djursjukhuset.
Söva ner, röntga och spola rent.
Tio dagars konvalecent med penecillin och antibiotika mot inflamation i halsen.
Vilket förmodligen uppkommit efter att en pinne eller sticka suttit fast i nosen.
Jo tack väl hemma forsatte nysanfallen och en vecka senare nös han ut en 5cm lång pinne.

Så efter två veckors vila var det äntligen dags för mannen och hunden att få ge sig ut i skogen.
Dom hann i alla fall upp till skogen och släppte hundarna sen rök Joppe och min fars hund ihop.
Pelle skulle "bara" sära på dom och fick sig ett stadigt bett.
Vilket slutade med ett besök till akuten under kvällen och en kur med penecillin.

Men som han sade "Jag hann i alla fall att jaga färdigt, å fan så bra hunden jagade"

Jag har slutat att bry mig.
Slutat att visa empati
Jag höjer mest på ögonen och ifrågasätter om det verkligen var "Nödvändigt"

fredag 1 november 2013

När han kom "ut"

Jag vet folk vill veta hur barn kommer ut.
Vilken väg dom tar, hur mycke man svor, hur mycke man var tvungen att sy.
Men jag är rätt enkel av min natur.
Ut ska dom, så jag har så svårt för alla smaskiga detaljer, jag lägger dom liksom inte på minnet.

Men kort och gott så gick det till.

03:00 När man står i hallen och försöker få på sig skorna och bara väntar på att få komma iväg.
Man säger snällt men bestämt till mannen "Fan SKJUT MIG!"

08:00 Nu har man spenderat några timmar på bad, levande ljus och en sambo som springer och dricker kaffe mellan värkarna.
Det är nu man hänger över sängen och nu är man bara jävligt bestämd
"HUR kan man va så jävla dum så man skaffar tio barn?!!!"

10:00 Nu är jag so fucking high.
Fullpumpan utav lustgas och helt smärtfri, jag intalar mannen att livet är "Så jävla soft"

11:41 Det är nu jag hör ett avgrundsvrål och jag kan inte för mitt liv förstå vart denna kraften kommer ifrån.
Då jag under några få sekunder hinner tänka att jag faktiskt ångrar mig, KNIP!
Men kroppen vägrar att lyssna utan fortsätter att kämpa å så kommer det förlösande "PLOPPET"

Och i händerna håller barnmorskan en helt fantastisk människa.
Mammans första kommentar "Nej se på fan den här hade ju en pung"


Sen lappar dom ihop en och man får skåla i champis...
Värre än så var det inte
Visst man går som Zeb Macahan några dagar och det är nu helt legitimt att kissa i duschen ett tag.
Men annars är kroppen helt fantastisk till att läka ihop