Solen slår sina strålar mot fönsterrutan
Den ber inte om att få komma in dem kräver att bli insläppt.
Den lyser upp hela tillvaron
Den ger mig ro
Dom friska höstvindarna börjar äntligen ta vid.
Jag drar ner den kalla luften långt ner i mina lungor
Detta är livet Carpe Fucking Diem
Livet passerar bara förbi om man inte lever det.
Jag känner nu att jag är mitt i det.
Men om jag råkar missa en dag att leva fullt ut, en dag där jag inte fyller upp varje minut.
En dag som jag bara råkar vara
Så vad fan spelar det för roll??
Nu ska jag lägga mig raklång på soffan dricka upp den sista skvätten kaffe och läsa, sida efter sida...
"Två gånger är en vana" av Denise Rudberg
Tills livet knackar på ryggen och arbetet kallar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar