Systra mi

Wilda och jag tog röda faran och åkte till O-hamn för att hälsa på MOster Lois.

Hmm vad nu då tänker ni, jag har ju ingen syster som heter LOuise???

Näe inte blodsligt kanske med själsligt och vad är skillnaden.

Det är hon som lyckats hitta till min lilla vrå dit ingen annnan har passerat, hon som pusslar ihop mig då allting brister och rasar samman. Hon är en stor del utav mig och jag är så glad och tacksam att hon finns i mitt liv.

Systra mi

För er som undrar hon har blivit halvt om halvt adopterad av resterande i familjen Sunesson.

Under dagen visadeWilda upp sina skills så som att ta några stappliga steg, dra hunden Signe i morrhåren och peka på allt färgglatt och säga

-ttta,tta(titta på newbie språk)

Nu ska vi göra oss redo inför kvällen sen blir det en sväng förbi farbror Joakim.