Om jag får säga det själv matte så anser jag nog att jag är jaktduglig åt allt, säger Joppe.
Han poängterar gärna detta för oss både när han kommer hem efter att blivit släppt i ett vildsvinshägn och jagar precis enligt skolboken.
Duktig vovve säger husse med en tår i ögat mäkta stolt över sin gatukorsning, som gör vad som helst bara han får följa med husse att jaga.
När det inträffar positiva saker hos dom fyrbenta glömmer man genast alla kalla vinterdagar jag fick jaga den trotsiga lilla hunden, eller då jag svurit högt då han tuggat sönder Pelles alla kort till plånboken.
Lite morgonbestyr för att inte bli understimulerad säger Joppe och ler, ja för det är väldigt sällan denna hunden skäms kan jag säga.
Ibland skrattar jag åt dom situationer som uppstår på Kavelbrovägen.
Som förra veckan då Joppe ålade sig in under verandan och hade ståndskall på en Igelkott som nyss flyttat in(han har idag flyttat ut). Jag lyckades få tag på dom små baktassarna som stack ut och sen drog jag för kung och fosterland. Hivade ut den stolta storjägaren och sa nu var det färdig jagat. Tio minuter senare står Joppe uppe på verandan åter igen med ett ståndskall när han nu lyckat lokalisera den lilla Igelkotten genom springorna.
Matte sa ju bara att jag inte skulle vara under verandan
Det är en lång väg man ska vandra för att ta sig igenom alla steg som aldrig riktigt tar slut men som ständigt utvecklas. Efteråt ser man charmen i alla stegen även dom jobbiga, kanske inte just i nuet men sen så.
* Vildsvinshägn: En inhägnad plats där det existerar vildsvin som till viss del är hunvana, där med inte sagt ofarliga. Tanken är att man ska släppa sin hund i hägnet för att dels se hur den beter sig med vildsvin och för att göra den lite mer världsvan innan man låter den regera fritt i skogen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar