Jag kan en sång som går folk på nerverna!

En månad har nu gått sen jag gick hem och den har gått förhållandevis bra.
Men nu börjar humöret att tryta och mitt tålamod med det.
Mina två hundar börjar att bli rastlösa och understimulerade med en matte som går i slow motion och inte går längre promenader än 15 min.

Idag har jag och Joppe haft en konflikt hela dagen då han sätter sig vid dörren skäller, snäll som jag är släpper jag ut honom
5 min senare sitter han på andra sidan och skällen för han vill komma in.
Jag förösker att ignorerar den trotsiga valpen för jag vet att han bara vill ha attention
Men lika fan öppnar jag dörren å gapar att han ska gå och lägga sig!!!

Under tiden som jag lägger på sista lagret färg på sängen får Joppe rycket rusar upp ur bädden och slänger sig framför målarburken så färgen skvätter, därefter stryker han svansen över den nymålade sängen.
Nej nu gapar jag iinte längre nu brister jag, nu svär jag alla syndiga ord som kan tänkas komma ur min mun.
Då Joppe sätter sig på mattan med sin nyfärgade svans och undrar vad fan jag sysslar med.

Laddar inför kvällen då vi ska åka på lydnadskurs och Gud hjälpe om inte det skulle göra så att den lilla sover gott ikväll.
Det är roligt nästan jämt och jag önskar verkligen att jag orkade aktivera mina hundar lite mer, men antar att jag får ta det då jag är några kilo lättare.