Ja en tvååring har inte riktigt lärt sig språkets alla konster.
Och just nu är det på tapeten att ha klänningar och tröjor med fickor på.
Så man kan samla på sig allt som man kan tänkas hitta, för att inte tala om hur tuff man är när man står med händerna i fickorna och bara hänger.
Men det blir lätt fel
Så som den dagen vi sitter vid middagsbordet och Wilda häller ut pärlburken över golvet, varpå mamman säger att hon får plocka upp efter sig.
Annars äter hundarna upp dom och får ont i magen...
Den Wilda tar en näve full och stoppar ner dom i fickan på min luvtröja
"Så nu fick mamma lite pärlor i fittan"
Jag tackar allra ödmjukast och struntar i att påpeka att det heter faktiskt FICKA.
Hon lär ju upptäcka det själv en dag.
Helst innan den ljuva 15 års åldern hoppas jag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ha, ha!
SvaraRaderaSötunge!