I jakten på rena produkter

Va och handlade häromdagen.
Helt ensam.
Oerhört befriande att få gå själv bland alla varor och läsa innehållsförteckningar, jämföra priser utan att ha ett barn i vagnen som förhoppningsvis sover eller en sambo som flåsar en i nacken och suckar högt och ljudligt så fort vagnen stannar.

Så efter att jag fått gå och strosa i min egen takt återvände jag hem med tre fulla kassar, det mesta med en liten ettikett det stod KRAV på.
Jag befinner mig konstant i ett tillstånd då jag jagar naturliga råvaror, Svenska produkter och Krav märkta varor.
Alla dessa E nummer som snurrar runt i hjärnan, tillsatser, sötningsmedel,färgmedel,light produkter.
Jag blir tokig hela systemet är som vårat samhälle vi stressar för att hitta en genväg till tiden.

Köp en påse potatisklyftor, en påse färdigsköljd sallad och till det serverar vi dansk fläskfile som det just nu är extrapris på. Ja för det glömde jag väl säga ju billigare desto bättre.
Men hur svårt är det att skiva potatis, slänga ihop en sallad och steka lite svenska fläskotletter???

Det kanske beror på att jag har sett baksidan av djurhållning som gör att jag till varje pris väljer Svenskt kött. För jag vill gärna kunna äta det som ligger på min tallrik med rent samvete.
Jag vill inte äta fisk som fångats i Nord Norge, paketerats i Kina för att sedan transporterats tillbaka till Sverige.
Men hela matindustrin är en evig djungel där producenterna gör allt för att lura mig.
Ibland lyckas dom...